Kulturfyran om 2010

Efter tillbakablickar på 2009 så passar det ju bra att Kulturfyran blickar framåt på 2010.

1. Vilken är den första boken du läser i år, 2010?
Vi får väl se vilken som blir den första att läsa ut, men just nu läser jag "Den siste tempelriddaren" Av Raymond Khoury, Bibeln och en bok om en f.d. barnsoldat.

2. Första konserten du går på?
Återstår att se. Inget bokat.

3. Första teaterföreställningen eller filmen du ser i år?
Ja du, det beror på om jag ids lämna hemmets varma vrå i helgen. Vill se Avatar, Terry Gilliams film och Det vita bandet. Om inte annat så ska jag och M gå på bio på måndag så NÅT kommer jag se!

4. Hur känner du personligt/privat inför 2010, vad ser du fram emot mest, eller vad fruktar du mest?
Mest ser jag fram emot att ta examen!!! Ett par opponeringar och tjafs kvar nu bara så...

Carina leker med sina julklappar

Nä, jag har inte avlagt något nyårslöfte, även om det kanske ser ut så. Inte heller har jag hemfallit åt någon märklig nyck att arrangera ett gigantiskt stilleben i köket.

Varför jag bunkrat frukt likt en ekorre på en tropisk ö? För att jag fick en stavmixer i julklapp!

Elvispar är bra, men inte på att mosa grönsaker i de där släta sopporna man läser om och som låter så himla goda. Och visst, nu har jag en potatisstöt, men något säger mig att den inte riktigt räcker... Elvispar klarar heller inte av att mosa härliga frukter i ännu härligare smoothies. Men det gör en stavmixer!

Så igår trotsade jag -18 grader (minus arton!) och botaniserade i fruktdisken. Ananas, mango, apelsiner, granatäpplen, passionsfrukt, kiwi...

Första kreationen blev en apelsin/ananas/mango/passionsfrukt-smoothie. SLURP! Och att använda mangon jag frös in i höstas var ett lyckokast, för det gjorde smoothien läckert iskall.

Fast nu har jag ett litet bekymmer, eller två. Passionsfrukt och i viss mån granatäpplen. Kärnorna i passionsfrukten är ju inte trevliga när de knastrar i munnen. När man försöker sila dem så inser man ju dessutom hur otroligt lite saft det egentligen är i en passionsfrukt. Man skulle ju behöva en fyra-fem stycken för att få ihop någon halvannan deciliter! Någon som har något tips?

Samma sak gäller egentligen granatäpplen, men där går det lättare att sila (d.v.s. mosa runt innanmätet i en sil) och få ut rätt mycket saft på en frukt. Att köra den hel fungerar inte, för då får man samma otrevliga kärnkras.

Nåväl. Innan det är dags att experimentera med yoghurtsmoothie till lunch (kiwi/päron, ananas/banan eller melon/ jordgubb/granatäpple?) så ska jag nu ut i köket och mosa de tomater, paprikor, vitlökar och lökar som fått rostas i ugnen. Enligt ett tips från en kollega på jobbet blir det kanongod tomatsås. Tänkte använda den tillsammans med min färska oregano i köttfärssåsen. Sedan blir det lasagne till middag!

P.S. Husmodern kan f ö rekommendera att stoppa händerna i plastpåsar när man hackar spansk peppar. Då slipper man gå runt med starka fingrar sedan, eftersom det ändå är lögn att försöka tvätta bort det. D.S

Citat #564

Jag befarade att jag skulle gå in i väggen, men jag var så upptagen att jag missade den. Fan också.

Julgransplundring

I min almanacka pågår julen mellan första advent och nyårsdagen. Sedan är det fritt fram att städa bort julen om man har lust. Fast det har man egentligen inte för det är ju så otroligt mysigt med alla ljusstakar och tomtar och julstjärnor och julgranen! Ja, och så brukar man ju inte direkt ha 'lust' att städa heller.

Men nu hade jag ett par dagar ledigt innan handledaren kommer med sista justeringarna för uppsatsen, så idag tog jag chansen. Att dansa ut julen.

Med ipoden i stereon gick jag runt och sjöng och städdansade. Tomtar, glitter, bjällror och pingviner - bort, bort, bort.

Och nu är lägenheten tom. Känns det som i alla fall. Visst, jag har myslampor och har köpt ett par alldeles nya ljuslyktor, men... granen! Jag saknar granen! Den passade så otroligt bra i hörnet, där den skänker både ljus, glädje och meditativt lugn. Tror det är den gröna färgen i kombination med ljus, glitter och all världens pynt. Min gran är som ett akvarium.

Jag är en sån där som gillar klädda granar. Välklädda granar. Ju mer desto bättre. Både kulor, äpplen, klockor och halmpynt. Stjärna i topp, ljusen utspritt och så flaggor på längden och glitter på tvären. Det enda kravet är att det inte får vara enfärgade blanka kulor, det får gärna vara saker som det bara finns en av. Blandat med lite grundkulor med fina motiv. Både hemmagjort, symboliska gåvor, lotterivinster, kinderäggspynt och så en och annan lite oväntad men söt detalj. Som en dansande gris eller en grodprins.

Jag kan se på granen i timmar, liksom vila ögonen på den och sugas in. För en stund vara Piff eller Puff på julafton. Man tror att man sett allt, men varje gång så ser jag något nytt.

Om 11 månader får jag ta fram den igen!

Mitt Narnia

Bilden är tagen på mina föräldrars sommarställe, mellan stugan och lilla gästboden. Jag tänker att en dag så kanske Mr Tumnus kommer fram och säger Hej.

Årsbokslut 2009

Då var inte bara 09 slut utan hela 00-talet. Intressant att tänka att för 10 år sedan...
... så hade jag pluggat ett år på juristlinjen.
... så bodde syrran i England.
... så hade jag inte påbörjat viktminskningsbehandlingen på Huddinge än.
... så bodde jag i samma lägenhet och hade ingen man i mitt liv.

Hm, så egentligen kan man väl säga att inget har hänt. För idag håller jag just på att avsluta utbildningen, jag har just flyttat tillbaka från Skottland, jag har tappat mycket av det jag uppnådde med viktminskningsbehandlingen och jag bor i samma lägenhet utan någon man i mitt liv.

Å andra sidan kan man säga att MYCKET hänt och att jag idag är där jag är med andra förutsättningar. Hur som helst, jag skippar något slags decenniebokslut utan håller mig till årsbokslutet. Det har hänt mycket så det räcker ändå!

Årets höjdare: Ben Hope, Skottlands nordligaste munro. F ö det enda munro jag gjorde.
Årets mellanhöjd: I brist på munroer så knallade jag uppför Väsjöbacken och... blev väl lagom impad av utsikten. Men blåbären och smultronen impade desto mer!
Årets bottennapp: Det där perfekta jobbet - som jag antingen var för överkvalificerad, underkvalificerad eller inte ens blev kallad till intervju för. Synd, jag hade varit kanon.
Årets ketchupeffekt: Knappt hade jag fått ett jobb förrän det var dags att säga upp sig och ta nästa.
Årets försäkringskossa: Jag! Tänk att det finns så många krångliga regler, guu va kul det är att reda ut!
Årets så-nära-men-ändå-så-långt-borta: Först så bjuder jag på en signerad Gerry Butler-bild och missar den med några futtiga pund. Sedan var jag sååå nära att få träffa honom på en klubb. Jäkla skit, som man säger.
Årets chock 1: Läkarens dom att jag måste lägga ner bergsvandringen. Jag hörde "du måste sluta med ditt liv".
Årets chock 2: Det som först var hastig sjukdom blev en rätt komisk hastig sjukdom innan det visade sig vara ett självmordsförsök.
Årets chock 3: Efter oväntad information blev pusslet helt plötsligt lite klarare... men inte särskilt vackert.
Årets semester: Bilcamping i norra Skottland. Som att tälta, fast med låsta dörrar.
Årets svåraste beslut: Vad jag än hade beslutat så hade beslutet blivit fel. Och rätt. Men den insikten gjorde det inte ett dugg lättare att flytta tillbaka till Sverige. Jag ångrar mig varje dag. Och inte. Å andra sidan, jag är ju bara här på prov...
Årets närvaro: Saker må vara jobbiga på nära håll, men inte tillnärmelsevis lika jobbiga som att helt maktlöst försöka hantera dem på avstånd.
Årets kulturkrock: Flytten tillbaka till Sverige. Det blir väl så när man inte förväntade sig en tillbakaflytt. Och det är både intressant, jobbigt och nästan lite fånigt ibland.
Årets en-gång-var-det-fest-två-gånger: Galamiddagen skulle förs vara i februari - då snöade den in. Men i april blev det flashig fest på flashigt hotell - flashigt!
Årets klaffning: Vi talade om vandring på nätet, tog en drink tillsammans när hon ändå var i stan - och dan efter hade vi hyrt bil och var och vandrade i Balquhidder glen och pratade om "limpor, vithåriga män och grävskopor". Vissa människor klaffar man liksom bara med.
Årets sjukdom 1: Baconfeber, grissjuka, svininfluensa. Kärt barn har många namn, men den var som ett illsinnigt virus - omöjlig att komma undan.
Årets sjukdom 2: Depression. Personligen kan jag räkna upp fler som hade detta under året än svininfluensan. Staten borde ha fördelat depressionsvaccin istället.
Årets CD: 08:orna! Coldplay, The Killers, The Feelings, Keane, Kaiser Chiefs... de snurrar fortfarande lika flitigt.
Årets låt: "Summer walkers" med Runrig. Jag har varit där! Hela refrängen. :-)
Årets film: Alla svenska från 2005 och framåt eftersom jag inte sett dem och de går på tv nu.
Årets författare: Jag! Numera även publicerad - även om det till mitt förtret är under psydonym.
Årets bok: Skolböcker! Dels under utbildningen på nya jobbet, dels genom nästa rubrik...
Årets uppsats: MIN!!! Det tog fem år, men NU är jag motiverad och ämnet är rätt så nu attans håller den på att slutföras! Kors i krösamaja.
Årets mest oväntade replik 1: "Det var så, jag var där." Man behöver inte alltid en ursäkt, en bekräftelse kan värma lika gott.
Årets mest oväntade replik 2: Den chef som kom och sa hej då på min sista jobbdag och som visade sig förstå. Mycket väl. Hennes insiktsfulla kort påminner mig varje dag.
Årets sånginsats 1: När hela teamet kom in i utbildningsrummet och radade upp sig för att sjunga "happy birthday". Ten points!
Årets livserfarenhet 1: Det kom ett email. Fullt av missuppfattningar och påhopp. Och en hälsning att jag blivit dumpad. Sedan flyttade personen. Till hemlig adress! Utan att ens säga hej då!! Och sedan anklagade hon mig för att ha övergett henne!!! Helt sjukt. Men en erfarenhet.
Årets livserfarenhet 2: Jag trodde att man kunde komma och visa framfötterna och vara beredd att jobba med vad som helst och få jobb inom en månad. Det funkar inte så. Och jag fick istället testa livet under existensminimum - finansierat av lånade pengar.
Årets bankaffär: I april skulle Abbey skicka ett nytt kontokort. I december fick jag det! Efter en lååååååång och invecklad historia. Tur att man har vänner på rätt ställen!
Årets bröllop: Min lille lille lillebror gick och gifte sig i somras. Overkligt, på något sätt. Men såååå vackert.
Årets dop: Alvins. Och mig slipper han aldrig nu, gudmor som jag är. Moahahahaha!
Årets gudmoder: Farmor 90 år. Vilken fest det var, vilken krutgumma hon är!
Årets härligaste människor: Mina vänner. Tack för allt - all förståelse, generositet, peppning och roliga stunder. Ni är bäst!
Årets sånginsats 2: 23.30 på "Red nose day" så ställer sig ett helt kontorslandskap, ca 200 pers, upp och sjunger "hokey kokey" - med rörelser - för att hålla sig vakna. Helt underbart!
Årets antiklimax: Efter allt jobb med att få biljetter till konserten så går Michael Jackson och dör, vad är det för sätt?!
Årets lurviga ben: Ceilidhn på Celtic Connections. Så otroligt kul, som vanligt!
Årets onödiga utgiftspost: Parkeringsavgifter. Först fick jag bilen bortbogserad i Glasgow när jag lyfte 30kg tunga lådor. Sedan missade jag p-snurran i julhandeln i Barkarby. Surt sa räven.
Årets chokladleverantör: Tyska kompisens kompis som efter en viss tjänst inte bara skickade en låda choklad till mig - utan två! Och dessutom mer choklad med julkortet.
Årets förvandling: Min lägenhet. Från färglös och karaktärslös till varm och full av karaktär.
Årets gråmusar: Säga vad man vill, men arbetsmiljön var fan så mycket roligare på mitt förra jobb. Här... ja, här går ju folk till jobbet och jobbar!
Årets nätverk: Facebook. Billigare än att skicka SMS hela tiden och man är alltid up-to-date med det senaste skvallret. Med Facebook så står jag med en fot i Sverige och en i Skottland. Toppen!
Årets berg-och-dalbana-mitt-i-en-virvelvind: Om 2008 var omtumlande så var 2009 omtumlande i dubbel hastighet. Det får gärna lugna ner sig nu.
Årets streck: Det drar jag här ___________________

Årtiondets första blogginlägg

Då jag i förevarande fall inväntar inspiration om huruvida...

Nä, nu får jag väl allt stänga av uppsatssvenskan ett tag! Har kört fast i en mindre snödriva och gör nog bäst i att ta en paus medan formuleringarna samlar sig.

Det behövde jag minsann inte göra igår. Då drabbades jag av Alfons Åberg-syndromet och skulle bara så mycket att jag fick i mig middag tre timmar för sent och dessutom var tvungen att säga åt mig själv på skarpen kl 22.30(!) att lägga ner uppsatsarbetet för året.

Vid tolvslaget stod jag på balkongen och såg fyrverkerierna poppa upp över hela stan. Ja, eller hela norrort i alla fall. Jag kan berätta att ett snö- och frosttäckt Sverige upplyst av fyrverkerier är otroligt vackert en nyårsafton! Så vackert att jag allt fick en tår i ögat. Fast det kan också bero på att jag kom att tänka på sådant som hänt under 2009 och sörjde det en kort stund. Det är skönt att året nu kan läggas åt sidan. Liksom paketeras i sin lilla ask, och så kan man välja själv när man vill ta fram det och minnas tillbaka. Idag är bladet vitt igen och vi har ett helt år på oss att fylla det.

Jag hoppas att det inte är ett tecken för det kommande året, men jag fick gå till sängs med öronproppar instoppade. Det var nämligen fest i mitt element! Jag skojar inte. Det dunkade inte från väggar, tak eller golv och det var omöjligt att klura ut varifrån musiken kom, men musik och skratt kom från ena elementet. Det blev högre när man gick närmare, så jag misstänker nu att en hustomtefamilj verkligen hade nyårsparty där. Innan jag stoppade i öronpropparna vaggades jag in av "Vargsången", och det var inte så dumt, faktiskt.

Halvpackade rapporter från Glasgow berättade förresten om en stor, blå fullmåne inatt, men från min lägenhet syntes inget. Förrän imorse. Det var magiskt. När jag vaknade (kl 7 såklart) så sken en stor lampa in genom fönstren och när jag tittade ut såg jag ett skirt molndis tyst svepa förbi månen. Det är en sådan stund man varken kan fånga på foto eller film - det är en stund att njuta av.

Sedan dess har jag tagit en lång, skön dusch och kokat sista laddningen ischoklad (några med hackade jordgubbar i!) för morfars presentask. Nu tänkte jag få lite mer uppsatspiller gjort innan eftermiddagens 80-årskalas. Och se där, nu kom inspirationen farande också.

Jag gillar 2010 redan.

Slutet gott, allting gott

Nyårsafton tillbringas vid köksbordet där jag skriver... nej, fipplar... uppsats. Fick mycket positiv feedback från handledaren men sitter här och pysslar med små finjusteringar. Ni vet, sånt där pillerjobb som egentligen tar längre tid än man tror när man från början säger "nämen, det lämnar jag till sist". Det är dock oerhört kul! Det här är verkligen mitt ämne och mitt ämnesområde - gränslandet mellan juridik och kriminologi. Och med risk för att låta som en total galning - jag sov lika oroligt som ett barn före julafton inatt och i det närmaste skuttade ur sängen när klockan ringde kl 7 imorse. De som känner mig vet hur otrolig den bilden är...

Uppsatsen ska in till handledaren på måndag för bedömning om huruvida den är färdig att opponeras på. Vi tror båda att den kommer bli så klar, men med avbrott för morfars 80-årskalas imorgon så vet jag ändå var jag kommer tillbringa de närmaste dagarna.

Ikväll kör jag så länge jag känner för, men tror ändå att jag kommer förflytta mina mysbyxor till soffan vid niotiden för lite mysfilm. Och även om jag ska upp kl 7 imorgon igen så vet vi ju alla att det inte är någon idé att gå och lägga sig före midnatt, för man blir väckt i alla fall. Så...

Gott Nytt År!!!
Måtte detta år aldrig komma åter.

God Jul allihopa!

Som ni säkert märkt har livet kommit emellan för bloggandet under december. Och med tanke på att jag måste jobba järnet om jag ska hinna få in examensuppsatsen i tid så lär bloggandet halka efter åtminstone till 4 januari också. Men så fort läget är stabilt igen så ska jag ta igen allt jag velat skriva om!!


Men nu tänder jag ljuset och gör redo för jul. Jag har redan fått bästa julklappen jag kunnat önska mig - en jul tillsammans med familjen - så nu återstår bara att ta fram den redan traditionella "Glasgow Nedivity play" och önska från mig själv till er alla

En Riktigt God Jul!

Om mitt liv vore en film - soundtracket

Gjorde nyss en tillbakablick i bloggen och stötte på en kul grej som jag tydligen gjorde sommaren 2007. Idag har jag ca 6GB musik på min ipod av vilka ca 120 låtar är julsånger. Vore kul att se hur juligt bisarrt svaren kunde bli...

Gör så här:
1. Öppna iTunes/winamp/media player/ipod/et c.
2. Välj Shuffle
3. Tryck på start
4. För varje fråga nedan, skriv sången som spelas
5. När du går till en ny fråga, tryck för nästa sång
6. Ljug inte och försök inte låtsas att du är coolare än vad du är!

Här är mina svar:

Öppningsmusik: Lost on the stoop - David Powter
Första dagen i skolan: Spending my time - Roxette
Jag blir kär: Fairytale - Alexander Rydback (jaklar, har jag inte rensat den...)
Vi gör slut: All you zombies - The Hooters
Studentbalen: Happy ending - Mika
Mental krasch: New one - Keane
Flashbacks: American idiot - Green Day
Jag och kärleken blir ihop igen: Children - Robert Miles
Bröllopsscen: Edge of the world - Runrig
Slutstrid: Runaway train - Soul Asylum
Dödsscen: It's a heartache - Bonnie Tyler
Begravningssång: Julpotpurri (NU kommer julmusiken!)
Finalsång: Mirror Mirror - Herreys
Eftertexten rullar: Throw the R away - The Proclaimers

Eh... ok?

Boktipset rekommenderar inte...

... den där boken med Erotiska Noveller som min novell är publicerad i - men som ingen vet att jag skrivit eftersom jag heter "Eva Dahlberg"...

Dyr som fan var den. 175kr inkl frakt för pocket. Över 300 för en inbunden. Jag fick boken idag med posten. Hm...

Visst, det är en bok. Men för mig ser det mer ut som en upptryckning av egna texter. T ex så hade inte texterna redigerats utan alla var i sitt originalformat. D.v.s. vissa skrev stycken i bokform, andra skrev i "dataform". Alltså, istället för indrag så hoppade man över en rad, så som jag skriver i detta inlägg t ex!

Resultatet blev amatörmässigt. Och ärligt talat undrar jag om boken säljs i någon butik alls, förutom kanske i nån "sponsrad". Tänker t ex på den där butiken i PUB, men dit har jag inte gått tillbaka så det vet jag inte. I annat fall får man beställa från förlaget.

Dessutom tror jag nu ännu mindre på Amelias arroganta svar på min begäran att de ändrar mitt namn i boken så att det står med. De menade att det inte finns någon möjlighet alls att gå in och ändra nu. Men med tanke på att boken inte ens är redigerad utan bara består av text på text på text så slår jag vad om att det ligger en word-fil på en hårddisk som man hur enkelt som helst kan ändra i. I värsta fall är det väl en PDF-fil och då kan det vara knepigare, men jag visar gärna hur man gör!

Äh, eller så släpper vi det. Boken är ingen jag rekommenderar i vilket fall. Gå till pocketshop istället och köp en bok som ser ut som en bok - d.v.s enhetligt redigerad.

Kära tomten,

Det är sant som de säger, att den friske har många önskningar men den sjuke bara en. Nu är jag ju i och för sig inte sjuk, men med allt som händer just nu - både med mig och omkring mig - och med allt som virvlar i huvudet, så önskar jag mig egentligen bara en julklapp:

Att jag själv och alla jag håller av får må bra.

Det inbegriper även dem som kanske inte tror att jag bryr mig, eller som tror att jag inte tycker om dem. Jag både bryr mig och tycker om dem. Det inbegriper även dem som tror att de förtjänar sin situation - det gör de inte. Jag älskar er alla!

Så kära tomten, åt oss alla önskar jag ett Gott NYTT år.

Jag älskar tyska julkort!

Fick en talong om att hämta ut nåt på posten. Trodde först det var en bok jag beställt och tyckte väl att det verkade mysko att den inte kunde stickas in i brevinkastet.

Men det var ingen bok - det var ett julkort! Från Tyskland! Med choklaaaaad!

Ni som följt bloggen en längre tid kommer kanske ihåg den tyska kompisens kompis som jag hjälpte i våras med att fixa en bok, och som försökte hitta Ferrero Kisschen (choklad) att skicka som tack. Men det visade sig att chokladfabriken hade sommarstängt, så istället skickade hon en hel låda annan choklad.

Hon skickade nu ett litet julkort. Och en hel vadderad påse full med Ferrero Kisschen!

Jotack, pappa gillade chokladen. Och det gör jag med. Får väl se till att vi tillsammans käkar upp den innan den går ut i datum. Så som hände med den där lådan choklad...

Vad gulligt av henne!

Det roliga är väl att sedan den där boken så har vi hakat upp med varandra på Facebook, och nu pratar både jag, kompisen och kompisens kompis om att ses tillsammans. En fördel med att tekniken fört oss alla närmare varandra i världen.

På min gata i staaaan, där bor en fru...

En kvinna pratar i telefon med försäkringskassan:
"Jag har fått tillbaka blanketten för att jag inte fyllt i namn och personnummer på barnet. Men, måste ni verkligen veta vilket barn jag vabbar för (=är hemma för att barnet är sjukt)? Alltså, jag har tre ungar hemma, inte kommer väl jag ihåg vem av dem som var sjukt!"

Du kan ge världens bästa julklapp - gratis!

Det är ingen överdrift, fick jag veta när jag lämnade blod i veckan. Det ÄR brist på livräddande blod på sjukhusen varje jul. Ja, hela tiden egentligen, men enligt en sköterska torkar det upp extra inför jul. Hennes teori var att vi alla har så mycket annat att stå i att vi glömmer bort halvtimmen på blodcentralen. Och det är synd, för människor fortsätter skada sig och bli sjuka även när Kalle Anka hoppar runt i rutan.

Jag har den vanligaste blodgruppen, A+, och när jag la mig bekvämt tillrätta i blodgivarsängen utbrast sköterskan spontant:
"Gu vad skönt, äntligen en A:are! Du är efterlängtad."
Jag kunde så klart inte låta bli att undra om de sugit på min påse ända sedan september... men det visade sig att veckan före så hade en människa under en operation behövt tvåhundra påsar blod. 200!

Precis som de vanligaste storlekarna och de populäraste grejerna i affärerna tar slut först så är det ständig brist på den vanligaste blodgruppen. Också.

Jag lät dem gärna ta lite nytt blod från mig. Ärligt talat rodnar jag nästan när sköterskorna visar sådan uppskattning för oss blodgivare. Visst är våra deciliter välbehövliga, men tänk på vad VI får:
* Gratis hälsokontroll året runt. Blodtrycket kollas varje gång och tester görs på varje påse efter vissa saker, t ex HIV.
* Nytt, fräscht blod. Det piggar upp hela kroppen att få bli av med lite gammalt och skapa lite nytt blod då och då.
* Fika. Smörgås, kaffe, te, juice, kakor...
* Present. Allt från t-shirts och termosmuggar till pocketböcker och trisslotter. Och jag kan rekommendera deras hud- och handlotion.
* Då och då även extra överraskningar. Nu fick jag t ex en julchokladask.
* Dessutom är det, faktiskt, rätt rofullt att få sig den där halvtimmen avkoppling. Halvtimmen inkluderar väntetid, tappning och fika efteråt.

Så, varför inte ge både dig själv och andra en gratis julklapp i år - och sväng förbi blodcentralen på väg till eller från jobbet!

Är du, som jag, spruträdd så har jag två ord på vägen - kognitiv beteendeterapi. Blodsyrrorna är från en annan planet än de halvt aggressiva skolsköterskorna. Ge dem en chans så kanske du, som jag, efter några gånger till och med blir av med obehaget. Ännu en fördel med att bli blodgivare.

God Jul!